Arkitekten som vill få äldre att känna sig hemma

En hemtrevlig bostad. Och samtidigt en funktionell arbetsplats för god vård och omsorg. Som arkitekt är Susanne Ramel van vid att hantera många och ibland motstridiga perspektiv när vård- och omsorgsboenden ska byggas.

– Vårt primära syfte är alltid att skapa en god bostad för de äldre som ska bo där. Men det ska ju dessutom vara en bra arbetsplats där det går att bedriva en kvalificerad vård, säger hon.

Marge Arkitekter är arkitektbyrån bakom Länsgårdens två senaste vård- och omsorsgboenden – Kungsparken i Kumla och Blomsterängen i Hallsberg. Tillsammans har Länsgården och Marge samlat på sig en rejäl portion erfarenhet vid det här laget – och dessutom vunnit vårdbyggnadspriset för projektet med Smedsgården i Askersund.

”Vi väljer bort de dubbelsidiga korridorerna”

Susanne Ramel är en av fyra grundare på Marge Arkitekter. För henne och kollegorna på Marge är det många perspektiv att ta hänsyn till när ett vård- och omsorgsboende ska ritas.

– Vårt primära syfte är alltid att skapa en god bostad för de äldre som ska bo där. Men det ska ju dessutom vara en bra arbetsplats där det går att bedriva en kvalificerad vård.

Enligt Susanne blir det ofta slagsida mot vårdperspektivet när ett vård- och omsorgsboende ska byggas. Det leder till att boendet uppfattas som en vårdinstitution, snarare än en bostad.

– Vi försöker på alla sätt bygga bort känslan av institution. Det är till exempel därför vi nästan alltid väljer bort de dubbelsidiga korridorerna, förklarar hon.

”Det ska kännas som hemma!”

En god bostad handlar enligt Susanne bland annat om det ska ”kännas som hemma”.

– Det är viktigt med en hemlik miljö och att de boende känner igen saker från de liv de har levt tidigare. Vi vill ju att det ska vara en plats där de äldre får fortsätta leva sina liv.

Som arkitekt har Susanne stora möjlighet att påverka hemkänslan.

– Tillsammans med Länsgården kan vi påverka mycket – allt från materialval till rumsindelning – och vi har en tanke bakom allt. Verksamheten behöver förstås göra sin del för att skapa hemkänsla, men vi kan göra vår del.

Det är inte okomplicerat att rita en fastighet som både ska vara en bostad och en arbetsplats, och där det publika och privata behöver leva sida vid sida. Susanne Ramel talar sig varm för betydelsen av öppna kök.

– Köket är ofta en plats som stängs in på vård- och omsorgsboenden, men för oss är det viktigt att köket är en öppen yta. Ett öppet kök fyller en social funktion, men det ger också utrymme för delaktighet i till exempel matlagning.

Alldeles intill de öppna köken – och fullt synliga – finns även personalens arbetsplatser.

– Genom att skapa arbetsplatser för personalen ute på avdelningarna blir de mer synliga bland de boende, vilket bidrar till ökad trygghet.

”Vi månar om de som har det absolut sämst”

Susanne menar att det är viktigt att även lägenheterna finns i nära anslutning till öppna kök eller andra typer av sociala ytor.

– Många som bor på ett vård- och omsorgsboende kan vara sängliggande under en stor del av dagen. Då ska de kunna välja att ha dörren öppen, så att de kan höra skramlet från någon som lagar mat eller sorlet från ett samtal. Eller kanske känna doften av nybakat bröd.

För den som är sängliggande kan den sortens extra stimulans i vardagen betyda mycket.

– Vi försöker verkligen måna om de som har det absolut sämst, genom att hitta sätt att stimulera deras sinnen på olika sätt.

Arkitekturen ska även stödja den som är friskare eller har ett större socialt behov.

– För den som är lite piggare ska det vara möjligt att röra sig ut till mer publika platser, där man kan stöta ihop med andra människor, ta en kopp kaffe eller gå på någon aktivitet.

Försöker stimulera till ett mer aktivt liv

Den som rör sig längre ut i fastigheten, bort från den egna lägenheten och avdelningen, ska känna ungefär som att den ”kommer ner på stan”, menar Susanne.

– Vi försöker skapa gemensamma rörelsestråk, där det utmed vägen finns aktiviteter, konst, caféer, bibliotek eller samlingsplatser. Sådant som stimulerar sinnena och bidrar till ett mer aktivt liv.

Även utemiljön är viktig för att främja de äldres hälsa och välmående, enligt Susanne.

– Vi vet att det är hälsofrämjande att vara ute, så det ska alltid vara nära till en utemiljö. Det är dessutom viktigt att det finns en variation i utemiljön, som är stimulerande för de boende.

”Det är en liten blinkning mot Skofabriken”

Marge är alltid noga med att förankra en byggnad i sin omgivning, så att den ska smälta in i sitt sammanhang. Ett vård- och omsorgsboende är ofta en väldigt stor fastighet, så den kan behöva brytas upp i mindre volymer för att värna den småskaliga känslan.

Kungsparken i Kumla har dessutom en förankring i stadens historiska arv, genom att mönstersättningen i teglet liknar den på grannfastigheten.

– Det är en liten blinkning till Skofabriken tvärs över gatan. Vi har velat förankra byggnaden i ett sammanhang genom att knyta an till Kumlas historia som skostad, berättar Susanne.

Viktigt med fastighetsägare som drar åt samma håll

Susanne Ramel är glad över samarbetet med Länsgården. Tillsammans bidrar de till en positiv utveckling av äldres boendemiljö, menar hon.

– Länsgården och vi är väldigt eniga om vad som krävs för att det ska bli en bra boendemiljö för äldre. För oss som arkitektbyrå är det viktigt att det finns en fastighetsägare som drar åt samma håll och vill samma sak.