Blomsterängen nominerat till fint internationellt designpris

Blomsterängens vård- och omsorgsboende i Hallsberg är nominerat till den prestigefulla internationella utmärkelsen Dezeen Awards. Nomineringen sker i kategorin ”Health and wellbeing”, där Blomsterängen är ett projekt som sticker ut från mängden.
– Jag tror att Blomsterängen gått vidare, eftersom det är ett projekt där social hållbarhet verkligen beaktas. Allt som påverkar hur platsen upplevs för de som ska bo där, säger Linda Björn, partner på arkitektbyrån Marge, som har ritat Blomsterängen åt Länsgården.

Blomsterängens vård- och omsorgsboende i Hallsberg är nominerat till Dezeen Awards – ett pris som presenteras av den kanske mest inflytelserika webbsajten i världen när det kommer till att uppmärksamma de bästa arkitektur-, inrednings-, design- och hållbarhetsprojekten.

”En internationell utmärkelse”

Dezeens prisprogram är inne på sitt sjunde år och har blivit lite av ett riktmärke för design på internationell nivå. För arkitekter och designers klassas det som den ultimata utmärkelsen att vinna i någon av Dezeens kategorier.
– Ett sätt att beskriva Dezeen är att det är ett forum som syftar till att driva arkitektur framåt och lära av varandras goda exempel. Det präglas av att visa upp nytänkande, och ofta det oväntade, berättar Linda Björn.

Det är i detta sammanhang – i internationell konkurrens med sammanlagt cirka 4 000 bidrag fördelat på flera olika kategorier – som Blomsterängen nu finns med bland de 200 främsta projekten i världen. Nomineringen sker i kategorin ”Health and wellbeing” – hälsa och välmående.

Hållbarhet handlar om hur platsen upplevs för de boende

Linda Björn gläds över att Blomsterängen kommit så långt i Dezeen Awards. Och hon tror att nomineringen handlar om att projektet i Hallsberg sticker ut vid en jämförelse med andra vård- och omsorgsboenden.
– Blomsterängen är ett projekt där social hållbarhet verkligen beaktas. Allt som påverkar hur platsen upplevs för de som ska bo där. Det kan handla om allt från materialval och gestaltning till hur inne- och utemiljöer hänger ihop.

Både i Sverige och internationellt är det ofta små skillnader mellan å ena sidan ett vård- och omsorgsboende och å andra sidan en traditionell vårdinrättning, som till exempel ett sjukhus, menar Linda Björn.
– Ska jag generalisera så handlar det om långa korridorer, plastmattor som går upp på väggarna, kontorsinnertak och dagrum som ser ut som väntrum på en vårdcentral.

Hemlika boendemiljöer i stället för institutioner

Det koncept som Länsgården och Marge tillsammans har utvecklat handlar i stället om att skapa förutsättningar för en hemlik boendemiljö, som inte liknar en offentlig institution.

För Länsgårdens projektutvecklare Marie Villman, som arbetat med projektet på Blomsterängen, är de hemlika miljöerna väldigt viktiga.
– När jag började arbeta inom vården var utgångspunkten personalens arbetsmiljö och att verksamheten skulle vara rationell. Man tänkte inte alls på hur utformningen skulle uppfattas av de boende, förklarar hon.

Personer med demenssjukdom som ofta känner sig oroliga, har till exempel svårt att orientera sig i långa korridorer och förstå en okänd miljö.
– Lösningen på det problemet har historiskt varit att man låser dörrar och fönster. Men hur påverkar det livskvalitén för de boende, frågar sig Marie Villman retoriskt.

”Personalen märkte att de boende sov bättre”

Det traditionella sättet att rita vård- och omsorgsboenden hade inte förändrats så mycket innan Länsgården och Marge började bygga hemlika miljöer. Marie Villman tror att det är just nytänkandet omkring boendemiljön som Dezeen Awards nu har snappat upp.
– Det är väldigt tydligt i våra projekt att de boende möts av en miljö som liknar ett hem och inte en institution. Vi använder till exempelträgolv i stället för plastmattor, och tapeter i stället för målade väggar i del av lägenheterna, för att ta ett konkret exempel.

Planlösningen på Länsgårdens vård- och omsorgsboenden är en annan komponent som påverkar boendemiljön till det bättre. Personalens arbetsrum är mer utspridda i fastigheten och därmed möts personal och boende betydligt oftare.
– De boende har oftast antingen ett kök eller något som tydligt liknar ett vardagsrum precis utanför sin lägenhetsdörr. Det gör det enklare för en person med demenssjukdomatt orientera sig och förstå var denne befinner sig. Det bidrar också till att minska oron, säger Marie Villman.

Att den fysiska utformningen påverkar de boendes livskvalité är något som personalen märkt på just Blomsterängen.
– En observation personalen gjorde när Blomsterängen precis hade öppnat var att de boende sov bättre på nätterna. Och det är ju precis det som är syftet – att byggnader som dessa ska skapa förutsättningar för att alla ska må bra, säger Linda Björn.