”Vi står bättre rustade inför kommande pandemier”

Länsgårdens deltagande i forskningsprojektet Buildings Post Corona har redan lett till konkreta åtgärder på ventilationsområdet. Men det har framför allt bidragit till att Länsgården står bättre rustade inför kommande pandemier.
– Vi står betydligt bättre rustade och känner oss mer trygga i dag. Och jag tror att den känslan kommer öka i takt med att forskningsprojektet fortsätter, säger Länsgårdens teknikansvarige Mats Strömberg.

Länsgården finns med i referensgruppen för forskningsprojektet Buildings Post Corona, som utgår från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. Forskningsprojektet syftar till att ta reda på hur fastighetsägare och andra aktörer kan bidra till minskad smittspridning vid framtida pandemier.

”Vi fick inga handfasta råd under Coronapandemin”

En del av projektet handlar om att identifiera informationskanaler, så att korrekt information når ut till fastighetsägare runtom i landet. Något som visade sig vara en brist under Coronapandemin.
– Ett uppenbart problem under pandemin var bristen på tydlig och saklig information. Undersökningar i efterhand har visat att alla fastighetsägare gjorde på sitt sätt, berättar Mats Strömberg, teknikansvarig på Länsgården.

Den information som nådde ut till fastighetsägare under Coronapandemin var i princip den som spreds via presskonferenser från Folkhälsomyndigheten.
– Det kunde handla om budskap som ”kör ventilationen i förskolor dygnet runt”. Men det var ingen som visste om en sådan åtgärd hade någon betydelse. Förmodligen hade just den åtgärden ingen betydelse.

Bristen på saklig information bidrog till att många fastighetsägare kände sig vilsna och kände osäkerhet inför hur de skulle agera för att minska smittspridningen.
– Ingen tror väl att ventilationen hade någon betydelse under Coronapandemin, eftersom det var en droppsmitta. Men det fanns en osäkerhet som spred sig eftersom vi inte fick några handfasta råd.

”Vi vill ta vårt ansvar för att minska smittspridning”

Inom ramen för Buildings Post Corona pågår nu arbetet för att identifiera informationskanaler och på så sätt rusta fastighetsägare för eventuella pandemier.
– Jag hoppas att forskningsprojektet ska leda till en större trygghet för alla fastighetsägare.

Mats Strömberg betonar att verksamheterna både har det främsta ansvaret och de största möjligheterna att förebygga smittspridning.
– Men det finns saker vi som fastighetsägare kan göra. Och vi vill ta vårt ansvar för att våra lokaler ska vara trygga att bo och vistas i.

Byter värmeväxlare som en försiktighetsåtgärd

En åtgärd som Länsgården redan nu har vidtagit är att i pågående och framtida byggprojekt använda andra typer av värmeväxlare där särskilt känsliga personer vistas.
– Under Coronapandemin spreds ju smittan via droppar, men nästa pandemi skulle kunna vara luftburen. Då vill vi förekomma och säkra oss mot alla eventualiteter genom att vidta vissa åtgärder på ventilationsområdet.

I dagsläget använder Länsgården sig av roterande värmeväxlare, och har goda erfarenheter av sådana.
– Det är den mest energieffektiva värmeväxlaren och den typ som oftast används.

I pågående byggprojekt – bland annat i Hällefors och Skebäck – har Länsgården valt att gå över till motströmsvärmeväxlare – eller så kallade täta värmeväxlare.
– Det är lite mer kostsamt att installera en motströmsvärmeväxlare, och den är inte riktigt lika energieffektiv. Men ur ett smittspridningsperspektiv finns det fördelar.

”Det är försvarbart ur ett miljö- och kostnadsperspektiv”

Den stora fördelen med en motströmsvärmeväxlare är att noll procent av luften återförs in i verksamheten. I händelse av en luftburen smitta är risken för spridning via ventilationen därmed obefintlig. På senare tid har motströmsvärmeväxlare även blivit mer energieffektiva, vilket gör valet försvarbart ur ett miljö- och kostnadsperspektiv.
– De har blivit betydligt bättre ur energisynpunkt, men framför allt finns det ingen risk att eventuella smittor sprids via luften. Det är ett tryggare val, helt enkelt.

Men att byta typ av värmeväxlare är ingen liten sak, och det kräver framförhållning.
– En motströmsvärmeväxlare kräver ett två meter längre fläktrum, så vi behöver få med de här perspektiven redan från början i ett projekt. Det är därför vi gör det här redan nu.

Länsgårdens deltagande i Buildings Post Corona har redan nu bidragit till en större trygghet inför kommande pandemier, menar Mats Strömberg.
– Vi står betydligt bättre rustade och känner oss mer trygga i dag. Och jag tror att den känslan kommer öka i takt med att forskningsprojektet fortsätter.

FAKTA: Buildings Post Corona

Forskningsprojektet Buildings Post Corona syftar till att ta reda på hur fastighetsägare och andra aktörer kan bidra till minskad smittspridning vid framtida pandemier.

I forskningsgruppen ingår förutom KTH även Chalmers Tekniska Högskola, Lunds universitet och Umeå universitet. I referensgruppen finns förutom Länsgården ett antal större aktörer inom fastighetsbranschen med. Däribland Boverket, Fastighetsägarna, Akademiska Hus och Swedish Ventilation.

Inom ramen för forskningsprojektet har Länsgården tagit emot en doktorand, som ska sätta upp modeller för att simulera luftrörelser i Länsgårdens vård- och omsorgsboenden.

För mer information om projektet: Buildings Post Corona